- Livsberättelser http://www.livfam.org Livsberättelser från sv-se © 1995 - 2018 () () Tue, 01 Dec 2015 13:37:00 +0100 Tue, 01 Dec 2015 13:37:00 +0100 http://www.rssboard.org/rss-specification 1 - Livsberättelser http://www.livfam.org Livsberättelser från <![CDATA[Kära Vänner]]> Tue, 01 Dec 2015 13:37:00 +0100 Åren går... och när jag tittar tillbaka på mitt nu 60-åriga liv (oj vad det låter gammalt) så fattar jag inte var det tagit vägen?? Det känns så overkligt.

Det känns som igår när jag bodde hemma i Danderyd hos mor och far, med huset fullt av behövande, och gäster av alla de slag - fattiga, rika, svaga och starka.

Det känns som igår när jag satt med mina ansökningshandlingar, hade fått jobb i USA och skulle "göra karriär", då det plötsligt dök upp en ung, snygg, charmig, skidåkande och predikande Lasse i mitt liv, och det sa "klick"!

Det känns som igår när min Lasse efter bara något år som gifta en dag kom hem med en kille som precis valt Jesus framför missbruk. Han blev kvar i vår familj i många år.

Det känns som igår när "miljon" nr 1 kom in i vår familj, Linus (André) och väldigt snart 2 "miljoner" till - Johanna och Alexander. Tacksam för våra underbara barn!

Det känns som igår när vi år efter år åkte land och rike runt i vår älskade husvagn och fick berätta och sjunga om det bästa vi visste - Jesus!

Det känns som igår när vi satsade på familjers eviga räddning på många härliga och roliga sätt - Sälen vintertid och Öland sommartid. Fantastiska medarbetare hade vi, och många människor fick sina liv förvandlade!

Det känns som igår när vi fick chansen att rädda livet på tonåringen som inte ville leva längre. Hon flyttade sedan hem till oss. Vilken Glädje!

Det känns som igår... och tårarna bara
rinner när jag tänker på alla fina människor vi mött under åren, bl a
du!! och som betytt jättemycket för oss som familj och mig personligen!
Tack för att du finns!

Min önskan är att Du vill fortsätta stå med oss i arbetet för Sveriges familjer och relationer!

Dagen är ung - Nu kör vi! All kärlek / Marie Nylén

]]>
<![CDATA[Ge aldrig upp! - Joacim och Helena Bockman]]> Thu, 16 Apr 2015 16:03:00 +0200 "Det är aldrig för tidigt att prata och checka av
varandra - med eller utan hjälp.

Det är aldrig för sent att göra något för att väcka
kärleken och få den att blomstra som aldrig förr.

Hur kört det än känns: ge aldrig upp!" säger Helena
och Joacim Bockman

Helena berättar:

Vi gifte oss 2007 och fick snabbt barn.
 Under det året började det uppdagas för både Joacim och mig att det dolde sig ett stort mörker i honom. Det visade sig i form av ilska och aggressioner mot mig. Han bar på stora sår som han förträngt från barndomen och tonåren, ju närmre vi kom varandra ju mer kom såren upp till ytan.



Vi inledde samtal med Levande Familjer och fick enorm styrka av deras rådgivning och stöd. 
Men ändå eskalerade våldet som nu var riktat helt mot mig som person. Jag kände ett ansvar både som fru och mamma att agera, så jag tog med barnen och flyttade ifrån honom Jag fanns fortfarande där för honom, bara inte med honom.

Nu började ett av de värsta åren i våra liv. Barnen och jag hade knapp ekonomi, ibland åt vi havregrynsgröt tre gånger om dagen, men några par i kyrkan bjöd oss på mat ibland och det var fest för oss! De närmsta vännerna vände mig ryggen då de inte trodde på mig och mitt beslut att inte lämna Joacim "trots allt han gjort". Det tog lång tid att läka men idag är jag tacksam för att en dörr öppnades till många nya härliga vänner som jag och min Jockeman har tillsammans.

I Levande Familjers regi förnyade vi våra löften en
helg. Det var en ren investering i äktenskapet, där vi fick små och enkla
verktyg för att kunna fylla en vanlig tisdag med fjärilar i magen efter nio år tillsammans! 
Vi var skeptiska till att förnya löftena, men det var större än första gången vi lovade "i nöd och lust". Nu blev vi ett och nu visste vi vad vi lovade och att få göra det inför varandra, Marie och Levande Familjer var extra starkt. Att få visa att "Vi klarade faktiskt av det!".


Hur fick ni hjälp av Levande Familjer?


Vi har genom möten och telefonsamtal fått hopp om att det inte är kört. Vi fick också verktyg för att klara vardagen och jag pratade ofta med Marie på telefon och fick på nytt lära mig vad som är vanligt och inte i en familj, så man visste vilket håll man skulle kämpa åt. Jag vill uppmuntra alla att söka och ta hjälp, helst i förebyggande syfte så man slipper söka "efteråt", då det kan ta lång tid att reparera eventuella skador. 


Under min uppväxt har jag sett många sidor av livet vilket gett en övertygelse att alla är värda en extra chans. Min mormor bad alltid till Gud med oss barnbarn vilket följt mig, fast jag själv inte tog steget till en personlig tro förrän jag träffade "min Jockeman", som var kristen.

Idag är jag en otroligt tacksam, lycklig och stolt fru till min Jockeman! Han visar dagligen sin kärlek, stöttar och står bakom mig som min trygga klippa. Jag är inte längre rädd för återfall eller när han blir arg, han har lärt sig att hantera alla känslor och är hel, lugn och trygg i sig själv. 


Joacim berättar:

Som liten fick jag lära mig att man inte skulle visa sig svag eller ledsen. Jag blev grovt mobbad i mellan- och högstadiet och det skapade en djup rädsla och ensamhet, men som "stark" kille kunde jag inte söka stöd. En dag fick jag nog och slog ner en kille som mobbade mig, och genom att använda våld fick jag stopp på mobbningen.

Våldet fortsatte och blev en stor del av mitt liv, men såren fanns kvar och ensamheten gnagde fortfarande i mig. I 20-årsåldern tog orken slut och jag blev mätt på detta sätt att leva, så jag sökte mig till kyrkan. Där lyckades jag bli fri från mitt hat och min ilska - trodde jag. Jag tryckte snarare undan allt och på egen hand bytte jag ut det onda mot det goda.

Jag lyckades bra tills jag träffade Helena, men då kom allt ifatt mig; hatet, rädslan och ilskan
överrumplade mig totalt! Att se hur sårad hon blev av trasig inredning, psykisk
misshandel och senare även fysisk, skapade ett sådant självhat att jag inte
längre ville existera.

Vi sökte akut hjälp hos Levande Familjer. Att där få höra att någon trodde på oss och visste om alla våra skelett i garderoben gav en enorm inspiration att fortsätta. Tyvärr blev det inte bättre, snarare tvärtom. En dag orkade inte Helena stå och se på hur familjen kördes i botten, så hon valde att flytta ifrån mig. Hon sa att hon älskade mig och trodde på
oss, men att jag behövde läka först.

Efter några år ifrån varandra, men med daglig kontakt och mycket umgänge, började äntligen läkningsprocessen, och vi fick mycket stöd av vänner och Levande Familjer.


Genom Levande Familjer fick vi bra och enkla verktyg från undervisningen, och jag kände att detta kunde vara början på något riktigt bra!

Att förnya löftena förändrade allt för mig. Jag fick med skam och förkrosselse be min fru förlåta mig för att jag inte hållit det jag en gång lovade, och i nästa stund fick jag på nytt lova att leva med Helena och älska henne i nöd och lust!

Utan Helenas tuffa men kärleksfulla sätt att hantera detta hade jag aldrig blivit fri och hel nog att kunna ge och ta emot kärlek. Idag känner jag mig trygg, lycklig och hel igen.

Utan Gud, Levande Familjer och alla människor som ständigt omger oss med skratt, kärlek och hopp hade vi aldrig klarat detta!

Vi båda tror på att kärleken är ett val, inte en känsla!

]]>
<![CDATA[Bitte och Peter fann varandra igen!]]> Thu, 16 Apr 2015 15:52:00 +0200 Det
säger Bitte och Peter vars äktenskap brakade ihop totalt. Men de gav inte upp,
och idag kan de uppskatta varandra på ett nytt sätt. De delar också med sig av
sin livsberättelse till andra som behöver hjälp.

Bitte
och Peter bor på landet i Vikingstad, inte långt från Linköping.

Ä
Jag träffade Peter. Vi gifte oss och fick barn. Åren gick, och vi
hade det som de flesta andra. Vi bodde i villa och hade det ganska bra.

Men
Bitte och Peter gled allt mer isär. Peter reste mycket i jobbet, och hade många
egna intressen.

Ä
Vi träffades inte så mycket, och jag kände mig inte så delaktig i hans liv.
Barnen och jag levde vårt liv hemma, säger BitteÄktenskapet brakade ihop.

Ä
Jag brakade också ihop. Vi hade varit gifta i 24 år, och jag tyckte att
familjen var viktig. Trots att barnen var vuxna såg jag hur våra problem
drabbade dem väldigt hårt. De förlorade en trygghet i vardagen och allt det som
var från uppväxttiden. Bara de som har gått igenom en skilsmässa eller en sådan
här kris vet hur plågsamt det är för en familj.

Ä
Mötet med Lasse och Marie Nylén betydde oerhört mycket för oss. Vi fick höra
uppmuntran som vi inte hörde någon annanstans Ä att det fanns hopp för oss till
ett helt äktenskap. För oavsett hur det ser ut, så är inget omöjligt för
Gud, sa de.

Resorna
för samtal hos Levande Familjer i Vallentuna pågick i ett års tid. Vi mötte
Lasse Nylén mest och han hade en förmåga att se in i vår situation och läsa
mellan raderna. Han lyssnade till oss båda och med kärleksfull auktoritet, gav
han oss insikt om den situation som vi befann oss i. Vid varje möte gav han oss
nycklar som vi tillsammans jobbade med hemma. En liten bit i taget.

Vi
fick lära oss att alltid vara transparanta mot varandra och att det inte var
farligt att misslyckas, eller som Lasse sa "i början är isen väldigt tunn att
gå på, ha tålamod". Det blev också flera samtal i telefon mellan besöken i
Vallentuna.

Bitte
och Peter fick "hemläxa" att försöka kommunicera mer med varandra och gärna be
tillsammans.

Ä
Det där med att be tillsammans gick inte så bra till en början. Men med tiden
var det just bönen som blev en kraft i våra liv. När jag mådde som sämst fanns
det inget annat som hjälpte än när Peter höll om mig och bad till Gud.Ä
Det var inte över, för det var en lång process kvar. Det tar lång tid att bygga
upp ett förtroende.

Makarna
började se varandra med nya ögon.

Ä
Jag började mer och mer inse vem jag hade i Peter. Jag såg hans goda
egenskaper, och inte hans brister.

Idag
har makarna en bra relation.

Ä
Vi delar livet på ett annat sätt. Vi har lärt oss hur roligt det är att göra
saker tillsammans och sätter värde på varandra och familjen, säger Bitte.

Ä
Jag har fått lära mig att lägga de intressen åt sidan som bara byggde på mina
värderingar och mina önskemål. Och även om jag har lämnat en del, så saknar jag
det absolut inte, för idag bygger mitt liv på andra värderingar, säger Peter.

Genom
Levande Familjer har Bitte och Peter senare utbildat sig till certifierade familjerådgivare
och möter idag par och familjer på Levande Familjers mottagning i Linköping

Ä
Vi har fått berätta för andra om det som vi har gått igenom, och det har lett
till att andra har tagit tag i sina äktenskap och familjer. Jag blir så glad
när vi kan vara till glädje, hjälp och välsignelse för andra, säger Bitte.

Ä
Det är motiverande att få dela med sig, och det är en fantastisk känsla när man
har fått hjälpa någon att rädda sitt äktenskap. Man ska inte vara rädd för att
ta kontakt och för att ta itu med sitt äktenskap Ä man mår så mycket bättre av
att göra det, säger Peter och tillägger:

Ä
Själv är jag så tacksam till Levande Familjer. Tänk om inte de hade uppmuntrat
oss att kämpa för vårt äktenskap. Då hade vi förlorat allting!

"För
dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa", står det i Bibeln. Nu
förstår vi bättre att Gud har en underbar plan för alla som vill ta emot Honom
och Hans hjälp!

Foto:
Staffan Gustavsson

]]>
<![CDATA[Intervju med Marie Nylén]]> Mon, 07 Apr 2014 16:59:00 +0200

Marie Nylén hoppades på ett under där hon satt vid maken Lasses säng på sjukhuset. När hans hjärta slog sitt sista slag gjorde hon ett val Ä att vara tacksam för det liv de fick tillsammans.

Möt Marie Nylén i ett samtal om framtidshopp, sommar och saknad.http://www.dagen.se/vardag/marie-nyl-n-om-sommar-och-saknad/

]]>
<![CDATA[Dan och Lisbeth]]> Thu, 21 Feb 2013 12:18:00 +0100 Vi hade tidigare vid två skilda tillfällen tagit del av kommunens familjerådgivning men vi kände att deras arbetssätt inte gav den hjälp som vi behövde. Det kändes som att de inte trodde helhjärtat på att det gick att reparera vår relation! Där pratades det då ganska mycket om hur det praktiska runt en separation går till.

I samband med en akut kris, då vi hade separerat på prov, kom vi att tänka på en föreläsning vi deltagit i ett par år tidigare där Lasse och Marie Nylén bl a presenterade Levande Familjer. Ingen av oss önskade egentligen en skilsmässa, men vi såg ingen lösning på våra relationsproblem.

Det som gjorde att vi tog kontakt med dem var att de sagt att "det finns hopp för alla äktenskap". Det var hopp vi behövde. Det kändes som om vi hade väldigt lite av det just då. Men om Levande Familjer kunde vara vårt hopp så kanske de kunde bära oss tills vi

själva hade återfått mer av vårt eget, kom vi fram till.

Vi kände direkt stort förtroende för Marie, som blev vår samtalspartner. Hon har ett otroligt engagemang och ett enormt minne om betydelsefulla detaljer från tidigare träffar. Det märks att hon har stor erfarenhet. Hon trodde på oss och vårt äktenskap! Det fick oss att våga hoppas även om det skulle ta tid att reparera.

Levande Familjer bygger på den kristna tron men som icke aktiv kristen uppfattas detta inte alls obekvämt.

Vi har arbetat på vårt äktenskap lite i taget med hjälp av de råd och "hemläxor" Marie givit oss. Dessa har varit anpassade efter våra behov. Det har varit extremt viktigt att få dessa "hemläxor" och sedan få en uppföljning av dessa vid nästa träff. Uppföljningen har gjort att vi verkligen försökt genomföra dem på bästa sätt. På så sätt har vår relation i äktenskapet berikats med glädje, framtidstro, skratt och en fördjupad kärlek till

varandra. Vi rekommenderar verkligen Levande Familjer. Vi vet att det fungerar!

Dan och Lisbeth

]]>